Allt är så konstigt nu ja vet inte vad ja ska tro eller någonting det känns tommt,
släppt kontakten med så många på så kort tid det svider och gör ont.
Jag vet inte vad ja ska skriva änns less på att bara gråta hela tiden,
det kommer nya problem och nu är jag less på skiten.
Jag vet inte vart ja ska börja och vilket jag ska tag i först.
Jag har lust att bara skrika ut allt i hopp om att det ska gå över,
men hur mycket ja än skriker så tar det imot i bröstet.
Jag tänker bara på er hela tiden jag saknar och det gör ont vet inte vart jag ska ta vägen,
ni kommer finnas i mitt hjärta i allalägen.
Även fast vi släpper kontakten och kanske inte pratar som förut
så finns ni i mitt liv vad som än händer.
Jag kommer alltid finnas för er så ni vet.