låt tårarna tala.


Det gör så ont.

T
rodde aldrig att det skulle bli så fel,
du är min andra halva som gör mig hel
tårarna bara rinner ner från mina kinder,
vännen jag vill inte att våran tid ska förbli minnen.
Jag älskar dig mer än vad ord kan förmå att berätta,
Jag vet inte men det kan inte bara mig som du ska skuldsätta.
Det är bådas fel, det vet du lika väl som jag.
Jag kan ju bara hoppas att vi hittar tillbaka till varandra någon dag.
Men just nu vet jag varken in lr ut,  jag känner bara att jag hoppas att detta får
ett slut.
Jag ville att vi alltid skulle va bästavänner, men ingenting kan jag se fram imot igen
utan dig så kommer jag aldrig bli hel och det skulle kännas tommt utan min Bästavän.

Jag älskar dig!



Mathilda fridh, det är tur att jag har dig kvar,
utan dig skulle jag aldrig klara mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0